.jpg)
Igår bad jag att få prata lite med tjejernas terapueter. Jag är nog den enda som gör det regelbundet, men jag vill gärna veta vad dom jobbar på, vad dom tycker går framåt och vad dom behöver träna mer på.
Claras terapeut tycker att hon står helt still sedan ett bra tag tillbaka både när det gäller motorik och kognition (dom mentala processerna).
Hon samarbetar inte när det gäller balansövningar och övningar där hon ska lägga tyngden på vänsterbenet. Hon pratar inte särskilt mycket när hon är där, upprepar mest ciao och "oh nooo"...
När det gäller pratet tycker jag själv att det går framåt, om än inte särskilt fort. Ser hon en blomma så säger hon "fiore" (blomma på italienska) och sniffar med näsan för att sedan säga "profumo". (Nej, hon säger varken fiore eller profumo klart och tydligt, bara halva ordet ungefär, men ändå).
När vi kom till skolan berättade jag för specialläraren och klassläraren vad som sagts på terapin, men dom höll inte alls med och tyckte båda två att hon gjort framsteg sen dagis började. Klassfröken sa att hon är mäkta imponerad av Clara, att hon trots dom svåra missbildningar hon har kan en himla massa saker och att hon mer och mer interagerar med dom andra barnen.
Klassläraren gick in i klassrummet igen medans jag och specialläraren stod kvar och pratade i korridoren en stund. Barnen satt i en halvcirkel och lyssnade på musik som dom gjorde rörelser till. Klassläraren kom och vinkade in mig i klassrummet. Kom ska du få se, sa hon. Hon visade att Clara tittade på en annan flickas fötter och försökte göra likadant som hon gjorde, sen tog hon flickan bredvid sig i hand när musikens text sa att man skulle hålla varandra i händerna.
Ser du? sa hon, visst går det framåt? I början klarade Clara tex inte av att sitta ner på en stol mer än 20 sekunder... Varje gång alla barnen skulle sitta ner så reste sig Clara upp och började gå omkring, nu sitter hon kvar hela sångstunden.
Tycker man inte något är roligt brukar man ju inte vilja engagera sig så mycket, så kanske Clara tycker det är tråkigt att gå på terapin även om det är nödvändigt. Terapeuten kanske är jättetråkig.... Det måste vara skönt för dig att se hur bra det går för henne i skolan, och att hon där gör stora framsteg!
SvaraRaderaRoligt att få läsa detta. Det framgår tydligt av din berättelse att hon gör framsteg. Kanske små och kanske långsamt, men dock framsteg.
SvaraRaderaVad roligt att det går framåt!! Och skönt att kunna få bedömningar från olika vinklar på hur det går med utvecklingen.
SvaraRaderaMin dotter har också pratat med halva orden, ofta sista delen till nyligen (hon är 2 år 9 mån). Har läst att man inte ska korrigera utan istället berömma och upprepa hela ordet och jag tycker det fungerar för mer och mer säger hon orden i sin helhet.
Önskar er en trevlig helg!
Sitter här & blir tårögd på riktigt - vilken liten Kämpe hon är, den där tjejen!
SvaraRaderaHon har inte bråttom - men nog sjutton tar hon sig framåt! <3
Även små steg fram är åt rätt riktning! <3 Och jag är alldeles övertygad om att barn har lättare att lära av andra barn. För det är så mycket roligare :)
SvaraRaderaBara genom att läsa så blir det klart att Clara gör framsteg. När man träffar ett barn varje dag blir det tydligt. Hon tar det i sin egen takt och även små framsteg är bättre än inga alls!
SvaraRaderaMen vad skoj!
SvaraRaderaDet känns ju som om hon inte riktigt har förtroende för sin terapeut (eller om terapeuten övar fel) om hon inte visar sina framsteg där. Skönt att även andra har sett hennes framsteg.
Åh vad härligt att läsa att det går framåt. Hon kanske är extra blyg hos terapeuten eller så kanske terapeuten inte gör rätt med henne ..
SvaraRaderaÅ så glad ma nblir av att läsa detta, små framste är ochs åframsteg, men ajg tycker det låter som STORA framsteg :-D Önskar er en fin helg <3
SvaraRadera